Parning och dräktighet Sockerkullen

©Lena Ygberg

Socker löpte hysteriskt i sex dagar (inklusive kissmarkering i tid och otid på de mest olämpliga ställen), höll upp i sex dagar och löpte igen o.s.v. efter att hon fött den döda ungen. Under ett av hennes löp började dessutom Mimmi löpa ordentligt, och att ha TVÅ gapande honor hemma, varav den ena skvätter ner såväl golv som möbler, det var verkligen en för mycket! Det kändes skönt att Socker äntligen skulle få träffa sin nye kille!

Socker fann sig snabbt tillrätta hemma hos Mozart. Hon hade löpt fyra gånger innan hon fick träffa honom. Socker och Mozart fann varandra redan första natten! Mozarts ägare Lena räknade till 14 parningar under de första två dygnen!

-Hmm...vad är det där för en snygg tjej tänker
Mozart när han ser Socker innanför nätdörren. ©Lena Ygberg

©Lena Ygberg

 
Mozart provsitter Sockers resväska innan han får komma in och träffa henne. ©Lena Ygberg

Snart var de igång!

 
©Lena Ygberg

©Lena Ygberg

Efter en kärleksstund kan man bli lite vimmelkantig, som Socker här. ©Lena Ygberg

Men snart var de igång igen... ©Lena Ygberg

 

Mozart behöver vila mellan varven men Socker vill mer! ©Lena Ygberg

 

 

 

 

Vi rullar och rullar... ©Lena Ygberg

©Lena Ygberg

 

Mozart och Socker gosar. ©Lena Ygberg

Efter en veckas kärleksbesök kom Socker hem igen. Nu började den långa, långa, långa väntan på att få se några tecken på dräktighet. Tre veckor och två dagar efter första parningen såg jag små rosa juver på Socker! Hon gick stadigt upp i vikt, frå 3,6 kg till 4,4 kg.

Ungefär en vecka före beräknad förlossning blev Socker ARG på sin store son Teddy, precis som hon blev när hon fött den döda kattungen. Teddy blev rädd, förstås, och vi separerade katterna. Mimmi däremot, var hon inte arg på.

 

Socker betedde sig i övrigt som vanligt under dräktigheten, hon åt och sov mest. Dag 53 av dräktigheten såg vi plötsligt att hon blödde. Blod ser ju alltid mer ut än vad det är, men vi tyckte att det såg ut att vara ganska så mycket som kom ut från slidan. När detta inträffade under hennes första dräktighet fick vi veta av jourveterinären som vi ringde då att det förmodligen var en spontan abort som orsakde blödningen och att man inte kunde göra mycket mer än att vänta och se. Den gången föddes sju friska och sunda kattungar, så den gången hade veterinären fel, tack och lov! Blödningen avtog framåt kvällen och vi avvaktade. Inget hände så nu var det bara att vänta på förlossningen....